IfAs webbsidaFöreningen JAGs webbsidakontakta osssök jobb som personlig assistentom yrkettill förstasidanDessa länkar finns också nederst på sidan

Reportage om yrket
Christopher och Fredrik
Christopher och Fredrik

Gustav och Walter
Gustav och Walter

Love och Katarina
Love och Katarina

Filippa och Elin
Filippa och Elin

Rasmus och Pelle
Rasmus och Pelle


Erika och Susanna


6 personliga assistenter berättar om sitt jobb

Fredrik är personlig assistent till Christopher sedan 1,5 år.
"Man lär sig mycket om livet"

- De två första månaderna, innan jag visste hur vi skulle kommunicera, var svåra. Det som sen gjorde att jag fortsatte var belöningen att se Christopher glad. När han blir glad blir jag så fruktansvärt lycklig att jag flyger på små moln.
- När jag började förstå honom och han började förstå mig blev vi riktigt tajta. Vi är väldigt lika, båda kan vi fastna i musik och gå och sjunga samma låt om och om igen. Jag spelar gitarr och Christopher spelar piano, så vi spelar mycket ihop.
- Alla borde prova på att jobba som personlig assistent, det är verkligen värt det. Man lär sig mycket om livet, det är ett fantastiskt yrke.

Gustav jobbar som personlig assistent till Walter sedan 1996:
"Man utvecklas som människa"

– Jag behöver personlig assistans hela dagarna, både i jobbet som fotograf och på fritiden, berättar Walter. Gustav hjälper mig med allt, att ta på byxorna, köra min bil, bära mina väskor och köra min rullstol. Jag skulle inte klara mig utan assistans.
– Gustav vet nästan alltid vad jag vill, vi tittar bara på varandra så vet han vad han ska göra, säger Walter.
– Det gäller att vara lyhörd och öppen för att känna in de här sakerna. När man befinner sig så nära någon annan lär man känna sig själv, och man utvecklas mycket som människa, säger Gustav och fortsätter:
– Det bästa är att det är ett fritt yrke och att det alltid händer nya saker.

Katarina har jobbat som personlig assistent till Love i åtta månader:
"Det var det här jag ville göra"

– På en gång när jag träffade Love kände jag att det var det här jag ville göra, berättar Katarina.
– Som undersköterska brydde jag mig inte om alla slangar och tekniska hjälpmedel utan kunde se Love direkt som det barn han är.
Katarina har tidigare jobbat i olika omsorgsbostäder.
– Jag sökte jobb som personlig assistent för att jag ville jobba hos bara en person. Som personlig assistent får man göra mer själv, man får vara med om mycket och får en helt annan relation till den man hjälper än vad man får inom omsorgen.

Filippa arbetar som personlig assistent till Elin sedan 2,5 år:
"Man känner sig värdefull"

- Det var svårt att veta hur jag skulle göra i början och jag visste inte riktigt hur jag skulle förhålla mig till familjen. Men eftersom Elin bara var fem år lekte vi mycket, och på så vis lärde vi känna varandra på ett naturligt sätt.
- Jag tycker att jobbet har utvecklat mig mycket. Till exempel har jag fått ett större tålamod. Jag har också märkt att jag inte tar åt mig lika mycket för saker som jag gjorde förut och jag har fått en bättre självkänsla.
- Det bästa med jobbet är
nog variationen och att vi har så roligt, Elin och jag.
- Jobbet kräver mycket av en. Men det ger också så himla mycket tillbaks - man känner sig så värdefull.

Rasmus har jobbat sju år som personlig assistent till Pelle:
"Det är nästan som telepati mellan oss"

- När jag träffade Pelle första gången tyckte jag direkt att han var en superhärlig kille. Jag har jobbat hos Pelle i sju år, och med åren har det blivit nästan som telepati mellan oss. Ibland behöver jag bara titta på Pelle så vet jag vad han behöver. En sån kontakt har jag inte med någon annan människa.
- En grundläggande egenskap jag tror kan vara bra att ha som personlig assistent är ödmjukhet. Att vara lyhörd och inte ta för mycket plats. Har man det kan man nog passa som personlig assistent oavsett vad man jobbat med tidigare. Det är också viktigt att ta sig den tid som behövs. Jag har högt tempo i mig själv, så ibland behöver jag bromsa mig när jag kommunicerar med Pelle.
- Det bästa med jobbet är omväxlingen och friheten. Min arbetsplats där Pelle är, och det kan vara var som helst i världen. Jag jobbar heltid, och mina arbetstider är anpassade efter både Pelles och mina behov. Det gör att jag har möjlighet till en rik fritid då jag är med min dotter och håller på med tusen olika projekt.

Erika är assistent till Susanna:
"Jag känner att jag behövs"

- Eftersom jag spelar i band ville jag ha ett jobb som gick att kombinera med det, men jag ville samtidigt ha ett meningsfullt jobb. Tidigare jobbade jag på gruppbostad, men jag kände mig otillräcklig när jag skulle tillgodose så många olika behov samtidigt.
- Jag vill känna att jag gör ett bra jobb, och det känner jag att jag gör som personlig assistent. Man har ju hört att det är ensidigt och tråkigt men det stämmer inte alls. Vi gör en massa saker, bland annat delar vi musikintresset.
- Det tog tid innan jag kom in i jobbet, innan hon accepterade mig och jag lärde mig hur vi skulle kommunicera. Det kräver lyhördhet. Nu vet jag att jag måste vänta in henne, se att hon är redo - då visar hon tydligt vad hon vill.
- Man måste vara öppen i det här jobbet. Jag träffar mycket olika människor i Susannas liv, allt från skolpersonal till familj och vänner. Man får inte heller vara rädd för att prova på nya saker.
- Sedan jag började som personlig assistent har jag blivit mer ödmjuk. Jag uppskattar de små sakerna i livet och har blivit mer positiv än jag var innan.
- Det bästa med jobbet är ändå att jag känner att jag gör nytta, att jag verkligen behövs och att jag gör ett bra jobb. Sen har vi mycket kul ihop också.

Till reportagen

"Man lär sig mycket om livet"

"Det var det här jag ville göra"

"Man utvecklas som människa"

"Det är nästan som telepati mellan oss"

"Man känner sig värdefull"

"Jag känner att jag behövs"

FÖRSTA SIDAN - OM YRKET - SÖK JOBB - LÄNKAR - KONTAKTA OSS